Mjäll och mjälleksem

Mjäll även kallad skorv, eller på latin Pityriasis capitis beror på överdriven utsöndring av döda hudceller från hårbotten. Precis som huden i övrigt förnyas huden i hårbotten ständigt. De yttersta hudcellerna lossnar som små, oftast osynliga torra vita fjäll. Om hudflagorna är större än knappnålshuvuden och syns tydligt kallas det för mjäll. Mjällen är antingen torra  eller lite feta. De torra lossnar lätt, medan de feta fastnar i hårbotten. Vissa människor  upplever en ovanligt stor mängd fjällning, som också kan åtföljas av rodnad och irritation. Problem med riklig mjällning från hårbotten är ett vanligt och utbrett över hela jordklotet.  I Sverige tror man att ca 20% av befolkningen, ca 2 miljoner människor har problem med mjäll, regelbundet.

Nästan alltid orsakas mjäll av bakomliggande ofarliga orsaker, tex svamp i hårbotten. Denna vanligaste förekommande orsaken till mjäll är lätt att behandla med rätt sorts mjällschampo. Dandrene™ är ett mjällschampo som i upprepade testresultat visat sig effektivt mot mjäll p.g.a sitt multipla angreppssätt mot mjällsvampen (Malassezi Globosa). Det stora problemet med mjäll är att det orsakar problem med självkänslan inte minst i sociala  sammanhang. Behandling av mjäll kan därför ofta ha rent psykologiska skäl och var viktiga för välbefinnandet. Mjäll är döda hudceller och alltså inte någon organism. Vanligt mjäll orsakar inte håravfall eller övriga följdsjukdomar. Det händer att mjäll ibland förväxlas med torkade hårvårdsprodukter. Besvär med mjäll brukar börja i puberteten. Som värst brukar det vara i 20–30-årsåldern. Besvären försvinner oftast i 50-årsåldern.



Bilden ovan visar talgkörtlarna, sebaceous gland som producerar det talg som jästsvampen Malassezi Globosa livnär sig på. Malassezi är sannolikt huvudorsaken till de flesta mjällproblem.
 
Vanligaste orsaken till mjäll och mjälleksem »
Hos alla människor finns en mikroskopisk jästsvamp i hårbotten vid namn Malassezi Globosa  (hette tidigare pityrosporon ovale) som livnär sig på talg och hudrester. Sannolikt finns en ökad känslighet  för denna svamp hos de personer som har mjäll då man ofta finner Malasezisvampen orsaka större futurer/strukturer hos personer med mjäll.

Mjäll är inte smittsamt »
Det går inte att smitta någon med mjäll eftersom alla människor redan bär jästsvampen Malassezi på huden. Denna svamp metaboliserar triglycerider som finns i talg vilket resulterar i en lipid biprodukt oljesyra (OA). Penetration av artros i det översta lagret av överhuden, hornlagret, leder till en inflammatorisk reaktion som stör homeostas och leder till påskyndad klyvning av celler i hornlagret, eller mjäll som det kallas allmänt. För personer med mjäll mognar och sprids hudcellerna på 2 till 7 dagar, i motsats till ungefär en månad i människor utan mjäll.  Svamporsakad mjäll är helt ofarlig och leder inte till följdsjukdomar, den är bara besvärande.

Mjäll orsakat ev eksem »
Ofta hos personer med svamporsakad mjäll och mycket besvär bildas skorpliknande strukturer i hårbotten när problemen är som värst, detta kallas mjälleksem eller hos doktorn seborroemiskt eksem. Seborre betyder förövrigt talg. Mjälleksem har även en benägenhet att sprida sig till ansiktet. Oftas får man då mjällflagor på överläpp, runt näsvingarna och i ögonbrynen samt i ingången till örat. Spädbarn under första levnadsåret, eventuellt upp till 2-3 års ålder, och vuxna efter 20-årsåldern löper störst risk att få mjälleksem. Däremellan förekommer inte mjälleksem, troligen på grund av otillräckliga hormonnivåer för att påverka talgkörtlarna Man löper inte någon ökad risk att få mjälleksem som vuxen bara för att man haft det som spädbarn. Det är den vanligaste hudsjukdomen vid AIDS, men förekommer också oftare hos personer med grava neurologiska sjukdomar samt personer med andra immunförsvarssjukdomar.


Fig 1.  Karaktäristiskt mjälleksem

Fig 2.  Jästsvampen Malassezi Globosa.
den röda skrovliga ytan vid hårfästet.

Övriga orsaker till mjäll »
De vanligaste orsakerna till fjällning i hårbotten är mjälleksem, atopiskt eksem och psoriasis. Mindre vanliga orsaker är allergiska reaktioner mot diverse hårvårds produkter samt att en del hårvårds produkter efterlämnar rester som kan förväxlas med mjäll.

Atopiskt eksem är en kronisk, kliande inflammatorisk hudsjukdom. Det största skillnaden i symptom mot mjälleksem är att atopiskt eksem vanligen ger en svår klåda. Ofta har man samtidigt kliande eksemfläckar i till exempel armveck, knäveck eller händer. Personer med atopiskt eksem kan ha kliande utslag i ansiktet, men inte på så typiska positioner som vid mjälleksem det vill säga ögonbryn, näsvingar, öron. Beroende på ålder brukar Atopiskt eksem utvecklas på olika delar av kroppen, det är t.e.x vanligare att barn upp till 10 år får eksemet mellan tår samt på kinder samt att de även utvecklar luftvägsbesvär. Hos vuxna är luftvägsbesvären i samband med eksem mindre vanligt och utslagen brukar ofta dyka upp på händer, armar och rygg. Hos spädbarn blandar man ibland ihop mjälleksem med atopiskt eksem. Till skillnad mot mjälleksem kan atopiskt eksem ej finnas vid födelsen, utan uppkommer oftast efter några månaders ålder och ger ofta en intensiv klåda hos barnet.  Barn med mjälleksem lider sällan av klåda.

Psoriasis kan börja när som helst i livet, men vanligaste debutåldern är 10-30 års ålder. Fjällen i hårbotten blir ofta  som hårda, tjocka kakor. Man har sällan utslag i ansiktet, men däremot ofta på armbågar eller knän. Framförallt i barnaåren misstolkas ofta psoriasis som mjälleksem då psoriasis symptom ofta är mildare med enbart mjällbildning i hårbotten.

Allergiska reaktioner kan drabba de flesta personer i livet och inte minst i hårbotten och med nya hårgeler och  schampon laddade med kemikalier. Ibland reagerar hårbotten, ofta för att den blir uttorkad vilket leder till mjäll. Denna typ av mjällproblem går dock ofta snabbt över när man avlägsnar de produkter man inte tål ur sitt dagliga bruk.

Hårvårds produkter och i synnerhet gelé och hårsprayer kan ibland lämna rester som kan förväxlas med mjäll.